Зурхайчид хоёр хэсэгт хуваагдаж, Монголын ард түмнийг ёстой төөрөгдүүлж байна даа, төөрөгдүүлж байна. Хүн болгон зурхайч биш юм хойно, хэнийх нь үгэнд итгэхээ мэдэхгүй, буруу зөрүү өдөр мөр зүгээ гаргаж, ёстой холион бантан хутгасаар хэдэн жилийг ардаа үдлээ. Энэ жил мөн л зурхай зөрж, шинийн нэгний өдөр сар гарлаа.. Зарим нэгэн нь шинийн хоёрны сар харчихлаа. Шар зурхай үнэн байжээ гэх. Зарим нь шинийн нэгний өдөр хааяа сар гардаг юм гэх. Аль нь үнэн болохыг хэлж мэдэх биш.. Сар гардаг байлгүй дээ гээд л сэтгэлээ түр ч атугай ариусгаад л өнгөрөх боллоо.
Аль нь жинхэнэ шинийн хоёрны сар болохыг ч мэдэх юм ёстой алга. Угтаа бол шинийн нэгэнд сар гардаггүй гэлцдэг. Гэтэл шинийн нэгэнд шинийн хоёрны сар гарчих юм. Энэ байдлыг цэгцэлж, нэг тийш болгохгүй бол монголчууд сар шинэ тохиохоор л хоёр хуваагдаж золгох болох нь.. Мэдээж ихэнх нь төрийн өндөрлөгүүд хэдийд золгохыг хүлээж, тэднийг л дагаж буй. Гэвч төрийн өндөрлөгүүд мөн л буруу өдрийг сонгон золголт хийгээд байвал яах вэ?
Зурхайн ухаанд буруу цагт, буруу зүгт зам мөрөө гаргавал ажил үйлс доройтох нигууртай гэдгийг анхааруулсан байдаг юм билээ. Гэтэл Монголчууд энэ олон зурхайчийн хэнд нь итгэхээ мэдэхгүй тээнэгэлзэж, буруу зөрүү өдөр зүг мөрөө гаргаж, ахас ихсээ хүндэтгэсээр байна.
Одоо цагт дэндүү олон зурхайн ухаан байгаа нь зарим талаар сүсэгтэн олны толгойг эргүүлж, тэдний сүсэг биширлээр доог тохуу хийсэн хэрэг болж байна. Цагаан сарын тэмдэглэн өнгөрүүлэх тов л гэхэд олон хоногоор зөрж гарах болж, зарим жил нь овоо таарах юм. Үнэндээ энэ бүхнийг алийг нь дагахаа мэдэхээ байж эхэлж байна. Одоо Монголын ард түмэн яах ёстой вэ? Төөрч будилж, хоёр өдөр золгосоор байх уу.. Эсвэл буруу зөвийг нь мэдэхгүй өдрөө золгоод сар харж, "буруу өдрөө золгож дээ" хэмээн сэтгэлдээ буртаг хурааж суух уу..
Хэзээ хавар, зун болж байгааг мэдэхгүй, хэзээ шинэлж золгохоо мэдэхгүй байна гэдэг бол гутамшиг. Зурхай гэдэг өөрөө агуу их тооны ухаан юм.
Гэвч Шар зурхай, Төгсбуянтын зурхай гэгч хоёр зүйл Монголчуудын тархи толгойг эргүүлж, төөрөгдүүлж байна. Аль нь зөв болох, аль нь буруу болохыг хэлэлцэн тогтож, ард түмнийг төөрөгдүүлсэн, сүсэг биширлээр нь тоглосон энэ байдлыг таслан зогсоох цаг нь ирсэн биш гэж үү.. Ёстой л төр засгийн хүрээнд авч үзэж, шуудайд хийсэн олон салаа эврийг нэг тийш чиглүүлэх цаг ирсэн юм биш үү..
Одоо л энэ байдлыг цэгцлэхгүй бол хөл толгой нь олдохгүй, хэн дуртай нь өөрийнхөөрөө тайлбарладаг замбараагүй байдал цаашид үргэлжилж, эцэстээ Монгол түмний билэгдлийн баяр "Цагаан сар" утга учраа алдах нь.
Н.Чинзориг
Эх сурвалж: new.mn
Сэтгэгдэл0
Uvs aimgiin nutag uvs nuur orchmoos shiniin negenii oroi 7.09 minutiin orchimd sariig neleed udaan harsaan
ta nar10 nd 11 alind hiisen buruu gene setgel e hun shig bolgo malnuuda
Tsagaan sariin utga aldagdana genuu? Yagaad tsagaan sar temdeledeg gedgee medehgui iim balchir ursiin bichveriig sonin mn feature hiih ni buruu yum. Ireeduid iim teneg urs olon bolvol bidend naidvar alga.
Шар зурхай, Төгсбуянтын зурхайн аль нь үнэн зөв гэдэгдээ биш зүгээр л монгол улсын тусгаар тогтнол гэдэг зүйлээ бодож Төгсбуянтын зурхайг дагах ёстой. Гадаадхд ажилж амьдарч байсан хүмүүс бүгд л мэднэ дээ. Гадаадад Монголын цагаан сар гээд тэмдэглэхэд хүмүүс Хятадын цагаан сар юм уу гэж их асууна бас тэгэж боддог. Тийм болохоор хятадуудаас өөр өдөр цагаан сараа тэмдэглэх нь их ач холбогдолтой. Монголчууд ялгарах юман дээрээ ялгарах ёстой. Ер нь бол буруу өдөр сар шинээ угтлаа гээд муу юм огт байхгүй, тийм л юм бол 1911 оноос хойш бид Төгсбуянтын зурхайн ёсоор шинэлж байна. Монгол улс сөнөж мөхөх нь яасым бэ.
энэ юу гэнэ вэ Тэгээд 2-нд золгоод байх хэрэг үү
Iluu sartai zun gedeg shig iluu sar odoriig haana ni oruulah ni tuhain gazar oron nutag burt yalgaa bii. Mongol nutag hoid tuild oirhon tul arai hojuu tsas hailaj havar irdegiig bodoltsoj Mongol hyatadyn calendar zordog yum. Baigali delhiin shaardlagaar zorohoos arga baihgui gej heleh ni nen unen.
Ziram jil yaarna ta zugeer setgel e zas ain.olon hutsaal
undserheh yumaa olj undserhe de tenegee
Mongoliin tsagaan sar Nanhiadiinhaas oor baih ystoi baihaa ene toololoor bol sarnii bairshil zov l ym shig baida Minii huvid toololiig ni medehgyi Gehdee zam mor garga ene odor sain muu ene ter geh ni shal hudlaa setgeliin asuudalshtee Minii medeh olon hyn mor gargahiig toodogyi Harin tsagaan saraa zaaval hiihiig hicheedeg
Бид яахаараа заавал БНХАУ-н шар зурхайгаар шинэлэх ёстой юм бэ.Шар зурхай чинь Бээжингийн байрлалыг төв болгож хийсэн зурхай.Тэгээд ч Намсрай тэргүүтэй хятад язгууртай иргэд шар зурхайгаар шинэлээд хэдэн жил болж л байгаа.Хэн ч тэднийг буруутгаагүй.Харин тэд яагаад олон монголчуудыг заавал хятад ёсоор шинэлүүлэх гээд тулшгаад шахаад байгаа нь сонин байна.Бид Бээжинд оччихоод ,Та нар Төгс буянтаар шинэл гээд тулгаад байж болох уу.Ямар санаа агуулаад байна гэдэг нь зурхайгаасаа илүү анхаарал татаж байгаа юм.Төгс буянтын зурхайгаар шинэлэхийн утга учрыг баобар хэдэн жилийн өмнө хэн ч ойлгохоор тодорхой тайлбарласан.Сая физикч Бямбажаргал мөн л ойлгомжтой сайхнаар тайлбарлалаа.Одоо тэгээд өдөр тутмын сонин уншддагүй,шар сониноос хэтрэхгүй боловсролтой иргэдийг яах болж байна.
Mongol nutag Hyatad gazart taarsan tus tusiin zurhaig Hubilai tsetsen haan maani zohiolgoson yum gedeg. Ternii tsaad utga ni Mongol Hyatadiin hoorond tsag uuriin yalgaa baigaas bol havariin ehen sar ni jaahan yalgaa bii yum.
Bituunii o'dor sar garsan ch mongolchuud narnaar zolgodog uchir shiniin negend zolgosny daraa o'dor n 2-ny sar garch bolno. Buruu shineleegui.
11-ний өдөр сар харсан хүмүүс олон л байна энэ чинь шинийн 1 биздээ Тэрбиш гуайнхаар
Lalriin hujaanuudaa, hezee temdegleh chin hend hamaatain?
Энэ Тэрбишийг овоо хүү юм гэсэн чинь цаад язгуураараа шалихгүй золиг шив дээ, гайхал чинь
aziudiig dagaval yu n buruudah ve de
Buruudana shuu.Mongoliin ih ezen guren garch irehees omno Hyatadiin sun uls calendartaa bainga zasvar hiideg baisan gedeg. Tednii odon ornii medleg tutmagaas bolj iim asuudal uusej baisan. Harin Mongoliin ih guren bii bol Hulugugiin ulsaas (odoogiin iran, irak) olon sain odon oronchidiig Hubilai haan duudaj avch ireed odoonii calendariig zohiolgoson yum gedeg. Ter tsagaas hoish zasvar orohoorgui bolson yum. Mongol nutag Hyatad gazariin yalgaag oilguulah gej 2 torliin zurhai baigaa bolno.
bituund l sar gardagui bolohoor n bituu haranhui gedeg utgaar bituun gej nerledeg. shiniin 1nd sar garch bolno shu de. bid hyataduudiig dagah albagui. tusgaar uls. ooriin soyol shinjleh uhaantai.
ix medegch naraa,bitgii beejingiin shar zurxai geed bai.Aziin byx uls yndesten shar zurxaig xeregledeg shyy.yaxaaraa gantsxan mongol byx delxiigees uur zurxaitai baidag baina aa.ene bol tugsbuyantiin zurxaich terbichiin olon jil xiisen biznessiin zolios bolj baina
Hyatadiin zurhaig bid zohioj ogson hereg tul yalgaag ni bas bid medne.
Hyatadiin shar zurhai Mongol zurhai 2 tooloh arga ni yag ijil.Harin tuhain neg jiliinhee haana ni iluu sar, odoroo oruulah ni Mongol hyatad 2-t oor oor baidag hereg.
ene terd baigaa heden hynii yragsgyi ajilaas bolj Mongolchyyd bidnii sineleh chag hygazaa hyrtel heden heseg bna gebel arai dendej baigaa yum bis yy?Mongolchyyd on ond chagaan saraan hiiseer irsen ene muu hujaa elbegdorj garch irsenees hois ardchilal nertei luibarchidaas bolj medeh medehgyi hymyys ni ikhesej ter ard tymenii holboond zab syysan syy dee?yumaan medehgyi gedger tolgoinuud ikhe bna s dee?tednii hiij baigaa ajil,emne ni heden zyyn jil sar sineen chag toololooroo hiiseer irjee?...eneegiin dampyyrsan chag yed hamgiin saihan bayaraan ch hiij chadahgyid hyrsen ni ardchilsan hyjaa nartai zaabalch ygyi holbootoi gytamsig?....Terbisiin toolol bol merdeed irsen Tegs buyantiin toolol enyyiig eerchileh hychin hend ch baih saardlaga baihgyi ee.yimyylegchid basamjlan doromjlogchid zebyyn chagt daanch ikhe garch irj dee?ene yutai holbootoi be?geheer ed menge materiallag tergyytentei zailsgyi holbootoi bydlian?enyynees holhon yabj synal tachasalaan bagasgaj ynend oir yabahiig hicheezgee!!!men arban har nygeliig yildehiig hicheej,arban chagaan buyang sanaj yabzgaa!!!tegsen chagt ta nariin hort muu sanaa chini holdoj er nimgen saihan setgel terj yndestenii orsin togtnoj irsen zamnald oirtoh bailgyi?...yum medehiig hicheej tyyh sydaraan ynszgaa!!!!ylairan muihardaj deluulsen yher sig debjigneheen baizgaa!!!!!ebt saazgai byga barina gedeg ylgeriig sana,Mongolchyydaa!!!!chag yeiin doog tohyy bolj yabah ni zebhen 21 zyynhanii yil bolood yntrah boltygai?....
Шар зурхай бол үнэн хэрэг дээрээ монголынх, хятадууд манайхаас авч хэрэглээд өнөөдрийг хүрсэн гэсэн
er n tegeed shar zurhaigaaraa yabahiig chin hen horsiim.gandan horio yu.terbish horio yu.gandan hiid busad shariin shashnii hiiduud tugs buyntaa barih n yu n buruu um.ulamjlal n ter shuu dee.unshlag nomiin uil,hubrag lam nariin yabdal murtei zohitsuulj ter talaas n hugjuulsen tiim l zurhai.tegj yaribal har shar zurhai bugd enethegees ulamjlaltaigaar barahgui tsagiin hurdnii nomoor eh survaljaa hiideg um sh dee.bidnii zan zanshil ingeed buddha burhantai holbogdood baihad yagaad ter ariun eosnoos zaaval gajih gej zutgeed baidgiin boloo.gui bur bolie gehed ter lam hubraguud n ulamjlalaaraa tugs buyntaaraa yabag l dee.emch huniig chagnuuraa buu hereglee gehtei yalgaa yun.mun lam nariin ene zurhai humuunii sain yabdal mur,saihan setgel,baigal delhiigee hairlah zan uiltei n holboj ugsnooroo tugs um bna,uuniig bid dagay gesen susegton ubog deedes,uhaant tor zasag mun tuuniigee dagaad ulamjlal amidraliinhaa hevshil zurshiliig uudrog buyntai bailgag l dee.yu n buruu bgaa um.shar zurhaigaa dagadag n ch dag l daa.iluu buynsag baiy gesen setgel n mongold olon bgaa bolood l uchir medeh olon tumen tugs buyntaa dagay gejee.yu n buruu um.uiliin uriig n bodood uuriigoo ter bur buruutgaj chadahgui um,nom shashniig n nariiniig n sain medehgui um,oddiin zurhain daguu boldoggui muu setgeliig bolgodog zub hevshil dadald suraltsay,bituun 15 hoert buRhantnii eosoor muugaa naminchilj arilgaad sainiig setgie gesen n yu n buruu yum.um meddeg meddegguin,eos medeh medehguin l yalgaa bus uu.tugs buynt zurhain eosiig dagagsad hezee ch shar zurhain eosiig uguisgeegui,boli geegui tsagt end ymar gem garaad iin hubaagdah geed bgaam.hoeulaa l neg garaltai zurhai.neg n ih nariin eos ulamjlaltai shariin shashnii buyn huraah humuunii yabdal murtoi iluu niitshuulj.niitsuulehdee uuriin duraar bus mergediin nom shuntei tulgaj zub eosiig togtoogood amidrald n hevshuulj.hevshuulsen eos n nuudelchidiig zuun edgeedees baruun etgeed hurtel ezlen huchir yabah ued azi baitugaad n delgerch yabj.zurhaig dagay,zurhaigaa amidraliin hevshild niitsuulj buyn huraay gesen hoer sanaa hooronddo ogt margaldaagui atal unoogiin uhaant ubgodiin teneg ur sad bid yunii tuloo hoer hubaagdav.unen eosiig medeegui atlaa tenegleleer taltsah chin zurhain eos ch bus,bur uhaant humuunii eos ch bus,adguusnii eoson bus uu.
Mongol zurhai huucharcj Hujaa zurhaind orj baigaa yumuu?
Ugui dee huu mini.
ene zambaraagui baidaL oLon jiL oLon tsagaan sariig udLee dee. Tiimees bi LaB aLiniig ni ch gehgui zug muruu ch gargaagui ,tegeed ch hunii nutagt zoLgodoggui gedeg boLhoor zug muruu ch adiLhan gargadaggui . Harin uunii orond shiniin negen dee undurLug gazar ugLuunii urgaj bui narand husLee shiBnej huh tengertee susLeBeL arai deer baiLgui gej bodoj ; UgLuunii urgaj bui narand husLee shiBne ,biELuuLeh boLno . Udiin narand zoBLongoo heL, jargaj bui nar zoBLong chin aBaad yaBah boLno' gedeg shuu dee
Buruu huanli zohioj tumnii tolgoi erguulsen TERBISH nariin kalindaraas torson terbumtan, luivarchid zoriud mongolii maani hogjuulehgui gej bodoj baina. tegeed buruu zurhai ta bidend tulgaj baina
ug ni bid l mayaglaad baigaa bolohoos ter shar zurhain evrop kalendartai yag taarch baina manai zurhai odor honog zorood l alia yum gehdee yahav terbish gyai duugarahgyi yum heden togrogoo bodood l gehdee hedii boltol ingeh be merged merged l geh yum maniasaa hetrehgyi yum shigee
Hubilai haanii surgaalaar mongold taarsan zurhai, hyatad taarsan zurhaig tus tusad ni zohioj ogson yum. Hujaa gazar tarialan erhleh tul tuundee taarsan zurhai hereg boldog bol Mongol nutag ni mal aj ahui erheldeg tul an amitanii ichij baigaa tsag nar ni iluu urt baidag. Uunees uudeltei yalgaag tedgeer toolold tusgasan yum. Hujaa ih soyol irgenshiltei gej helegdej baigaa ch Mongoliin ezent guren bii bolohoos omno hujaad astronomiin shinjleh uhaan mash sul doroi bailaa. Bidnii mongolchuud Iran Irakaas olon sain odon oronchidiig urij anhnii aldaagui calendariig zohioson yumaa.
evropinhon bygd adil aan angli zurhai dagahgyi geed orsuud germaniud franciud hereldehgyi l baina odoo delhii dagaj l baina azi zurhai zovhon bayar yoslold l heregtei bolj dee hoorhii
Õà õà.Ñàðíû òîîëîë õýðýãã¿é ãýýä áàéãàà èðãýä, Õººå,ºíººäºð ¿ñ çàñóóëàõàä ÿìàð âý ãýýä ÿâæ ë áàéäàã.Õ¿í ¿õýõ òºðºõºä ºäºð ñóäàð õàðæ ë áàéäàã.Òèéì õàìààã¿é þì áîë äóðòàé ºä𺺠ë õèéíý áèç äýý.Òýãýõã¿é áàéõûã áîäîõîä òèéì ÷ õýðýãã¿é ýä áèø áàéõ àà.Åñ¿ñò èòãýäýã ãàðóóä ãýõýä ë 2 äàõü,4 äýõ ,6 äàõü ºäð¿¿äýä Õðèñòýä èòãýã÷ ¿õñýí õ¿íýý îðøóóëäàã ãýæ äóóëààã¿é ë þì áàéíà.
Xyatad bxdaa ch yaxav dee Asia tiveeree neg odor temdegledeg bxd bid yagaad zorox eostoin xend yugaa gaixuulaad bgan xen tooxiim be er n kkk yndserxex yum deeree yndserx. Jiliin jild ene malnuud bidniig buruu shineluulj buruu odor mor garguulaxiig bid tendgteel xaraad suux eostoi yu. Xyatad novsh ene ter gecheed ta nar xyatadad ochij yxtlee Xooliig n idej ereenees n baraa zooj amidraagyi yu avdaggyi yu. Teriigee l bolichix tegyyl. Xyatad er n xilee xaachuul taarna teed yaxnuu xarna biz. Orsuud tuslax uu xutsvaa orsuud tegj yarival deer yed manaixiig noyolj bxdaa delgyyree xaalttai blgaj zovxon darga nariig oruuldag bsiin. Xaana bn xen n tegj ix udam sudar tsus nojniixoo 100% g notlood bgan yaj?? Bid Manjiin darlald 200 jil bolson tsus xolildoogyi geech? Yamarch xolitsgyi gantsxan chingisiin tsus l bga? Hehe. Odoo ene teneg yzliig xalj xayaar yum, yadaj tsagaan sariig zov temdeglemeer bn tenegyydee.
Erguu amitan be chi. Er ni chi ter hiliin tsaana garaad hujaad tsagaan saraa hiij bolno. Tegeed l asuudal shiidegdene. Chamaig duuraigaad 2 saya garan Mongolchuud hujaaruu yavahgui biz. Chi mongoloos garaad yavbal boloo yum bish uu? Mongoltoi hyatad naimaa hiij chadahgui bol suirne shuu dee. Dain dajin deerem tonuul ihseh shaltgaan tul tsaaduul chini tegehgui dee.
Teed Iran irakuud mundag kalendari zoxioj ogsiim biz dee deer neg teneg yum tenegtdeg bn shd chi teed Iran irakuud mundag kalendarichid gej yaj medeed bgan manaid zoxioj ogch bsniig n xarsiim uu? Video n bnuu? Arxinaas oor oligtoixon yildverlelchgyi buurai oron baij xujaa xujaa chingis chingis gej oriloldxoos oor yumgyi. Ter chingis khan chn ali xediine xiidgee xiigeed nas barchixsan, bid odoogoor ireedyigeeree setgej amidarch boloxoo baitsan ard tymen yy. Ovog deedsee deedelne shytne gedeg bol busdiig dotomjilj tuilshraxiig xeldeggyi bxaa gej bodoj bn.
Chi harin Persuudiig bitgii doromjil. Mongol gurenii ov soyol Hyatad, Arab hel deer olon arvan nomnuud bii. Tuuhiin shar huudas dotor ter ul mor uldseniig olood unshij chadaagui bol tag duugai bai.Dorno dahin Astronomiin medlegeer sul doroi baisan ni unen terniig Mongoliin ih haan Hubilai duu haan Hulugugiin ulsaas Odon oronchidiig duudaj avch iruulsen ni unen terniig chi huleen zovshoorch baih ni zov. Tuuh sohvol SUN gej hujaagiin haant uls kalendaraa buruu zohioj terneesee bol taraichid ni urgatsaa aldaj olon hyatad uhej baisan tuuh bii. Terniig ni zovoor zasahiig hen hiisen geh geev. Hyataduud Mongolchuudad talarhaj yavdag zuil bol ene kalendari yum. Duugaa tat. Mongol oron huiten tiim tul an amitan hurtel urt udaan hugatsaand ichdeg yum.Tuundee taarsan kalendartai Mongol oron.
Tiim l Ix malchin ard tymen yum bol yavj malaa mallaach yax gej xotod shavaad bgam uxaan orson tsagaasaa l max yneteig medersem zau. Xodooniixon xodoo ryygee yavna l biz teed nyydelleed l chingis chingis geed yavtsgaana biz. Tsaana chn busad xymyys goe sxan amidarmaar bn zov tsagaan sar xiimeer bn medyy. Enxbayar anx ene yzliig xychtei gargaj irj Xas ch bilyy yu ch bilee sanxyyjyylj Gitler evrei nariin esreg germaniig yzen yaduulj Erx medlee togtooson shg bolox gd arai orchin ye yum bolxoor shorond xorigdox shiv. Evtei bxdaa xychtei gdg l xamgiin goe yg. Xujaagaas avxii n avaad xayaxiin Xayaj amidraach! Byx yumiig n ygyisgeed l tegsen xirnee ichgyi xujaagiin byx baraag xeregleel ideed l bx yum.
Mongol uls tusgaar tognoloo olj avch ooriin haantai boljee. Ene delhii deer hunii deer suuj zahirch baigaa ezen haan l Kalendariig zohiolgodog yum. Mongol guren orshin baigaag har. Odoo chi haana amidarch baina ve?
холхон очиж хуц
HUBILAI HAAN ZARILAGAAR MONGOL SHAR ZURHAIG GARGUULJ MURDUULSNEER AZI TIB UNUUDUR HURTEL BARIMTALJ YABAA UMAA. ENE LAMIIN ZURHAI SHAL HUDLAA . ARD TUMEN MAANE MERGEN UHAANDAA TUNGAANA BIZEE.
Terbish shin mongol zurhai menvv?
Тэрбиш ч билүү Энэбиш ч билүү шазуур зууж ярьсан нэг юм чинь үнэхээрийн эрдэмтэн ухаантай юм бол батлаач дээ. Долоон буудлын Должин эмгэнээс ч дор хог шивдээ!!!
Terbish shin mongol zurhai menvv?